Tredje och sista träffen med temat mat, blev lika intressant som de tidigare. Ett tjugofemtal personer kom till församlingshemmet och lyssnade på de tre föreläsarna. Först ut var Ann-Charlott Hajdu-Rafis från länsstyrelsen som pratade om jordkällare. Historiskt sett har jordkällare funnits i odlingslandskapet i ett par hundra år. De utgör ett betydelsefullt inslag i landskapsbilden och är ofta det enda som återstår av övergivna torp och gårdar. De kan vara byggda i natursten, i huggen sten eller gjutna. Gemensamt är att de oftast har två dörrar med en sluss emellan, vanligast är också att golvet är av stampad jord eller gjutet.
I takt med att potatisodlingen ökade behövde man ibland bygga både en andra och tredje källare på gården. Att bygga och sköta en jordkällare är hantverk och kunskap som nästan helt försvunnit. Nuförtiden ställer vi in vår kyl och frys på önskad temperatur och tänker inte mer på det. Förr fick man manuellt öka eller minska ventilationen allt efter årstid, för att nå rätt temperatur och luftfuktighet. Vill man restaurera en gammal jordkällare finns det bidrag att söka. Det man i första hand bör tänka på om man har en fungerande källare är att hålla undan växtlighet, se till att jordlagret ärminst 60 cm och att underhålla dörrarna väl.
Andre talare för kvällen var Anders Ryberg som pratade om förvaring. Vi fick en mängd tips som att skörda tidigt på morgonen för att rotfrukter och grönsaker ska vara kalla vid inläggning, att bara lagra prima varor och att aldrig lagra äpplen tillsammans med rotsaker. För potatis är den optimala temperaturen 4 grader, morötter och kål vill gärna ha det lite kallare och klarar ner till 0 grader. En max-min termometer som även visar luftfuktighet är en god investering för den som vill lagra i jordkällare. Svåraste tiden att förvara är våren, när temperaturen på uteluften stiger bildas det lätt kondens i den svala källaren. I det gamla bondesamhället löste detta problemet ofta sig självt, eftersom man då inte hade så mycket mat kvar i jordkällaren.
Siste talare för kvällen var byalagets egen ordförande Roger Johansson, som varit verksam grönsaksodlare i 20-talet år. På hans föräldragård i Anten fanns de rätta förutsättningarna. Lätta jordar, gott om vatten och nära till konsumenterna. Vi fick ta del av en mängd fina bilder på skördar som vi amatörodlare bara kan drömma om, men som också visade vilken slit detta intensiva och minst sagt säsongsbetonade yrke innebär. Sådd, plantering, ogräshackning, skörd och flytta bevattningen, under högsäsong fanns det inte tid för något annat. Vi fick höra om vikten av att vara mer morgonpigg än rådjuren för att kunna skörda de späda sparrisskotten och hur noga det är att man skär av vitkålshuvudet på exakt rätt ställe för att inte något ska gå till spillo eller att förlång ”stock” ska trycka mot de andra kålhuvudena i lådorna. Att vara lite av en uppfinnare och kunna bygga om maskiner så de fungerar i odlingarna är också en bra egenskap för en grönsaksodlare. Baksidan av yrket är att de kraftiga variationerna i priset och att vädrets makter gör det till en osäker bransch.
Nu är årets tema slut och vi kan konstatera att intresset varit stort. Mat är något som engagerar och i skuggan av alla larm om felaktig märkning, ompackad färs och mat som rest runt halva jorden är det många som i stället vill sträva efter äkthet, närhet och att tillvarata mer av råvaran. Att det dessutom är väldigt trevligt att träffas, lyssna på bra talare, fika och prata bidrar till att temakvällarna blivit mycket lyckade.