Ett knappt 20-tal mötte upp för att under trivsamma former träffas, vandra och lyssna på berättelser om svunna tider. Guide för dagen var den som vanligt inspirerande och kunnige ”Gunnar i Ryr”. Trots några enstaka regnstänk blev det en mycket lyckad vandring i trakterna kring Kärr.
I dag lyste förvisso löven gula i skogskanten, men annars är det numera mörkt i dessa trakter. Annat var det förr när man kunde se ljuset från många små torpstugor. Nu gör skogen på flera ställen sitt bästa för att återta och dölja de hus som en gång befolkats. Dock inte överallt, på flera ställen har aktiva markägare gjort nyodlingar för att än en gång återerövra åkermarken. Att det på nytt kommer lysa från små stugor i skogskanten verkar dock osannolikt.
Att återberätta alla intressanta fakta och spännande historier här är omöjligt, men här kommer några
bilder från torpet ”Stensflyt” som troligen fått sitt namn för att marken är lite blöt och att det strax intill ligger en massa stora stenar. Den gamla bilden på ladugården är från 30-talet, då stod en ännu äldre ladugård kvar bakom och man kan inte se några spår av alla de träd som nu växer där. Här bodde torparen ”Rostfria Larsson” som troligtvis fått sitt namn för att han sålde rostfria bunkar, något som på den tiden var nymodigheter.
Kaffet smakar aldrig så bra som ute i det fria. Vid torpet ”smörhåla” tog vi en paus och åt vår matsäck. En gång i tiden har här säkert varit ett utmärkt läge med en öppning i skogen där åkermarken låg åt söder. Numera finns bara några stenar kvar som visar var huset stod.
De sista gårdarna vi passerade var de tre Kärr-gårdarna, Norrgården, Mellangården och Sörgården. Sundals-ryrs Bullerbyn där husen en gång i tiden varit riktigt fina ”rikemanshus”. Nu är minst ett par av dem så förfallna att de är bortom all räddning.
Stort tack till alla intresserade vandrare, men framför allt till Gunnar som delar med sig av sitt stora kunnande om hembygden.