Kafferepets historia

Av , september 17, 2018 7:44 e m

Det blev en mycket lyckad söndagseftermiddag när Sveriges kakdrottning Birgitta Rasmusson kom till församlingshemmet och pratade om kafferepets historia. Birgitta har jobbat på Ica förlaget och Ica provkök, men är för de flesta mest känd för att hon sitter i juryn i TV-programmet ”Hela Sverige bakar”.

Under sina år på Ica provkök har hon bland annat varit med och skrivit Sveriges mest sålda bok Sju sorters kakor. Den har sålts i 4 miljoner exemplar! Det började 1945 med en kak-tävling som tidningen Ica-kuriren utlyste. Man fick in 8000 recept och efter ett svårt juryarbete utsåg man Wienerstänger som vinnare. Men vad skulle man göra av alla inskickade recept? Man bestämde sig för att ge ut en receptbok. Sju sorters kakor innehåller 350-360 recept och har omarbetats och kommit i en ny utgåva ungefär vart 10e år. Alla recept provbakas och utvärderas, några tas bort och några nya tillkommer i varje upplaga.

Wienerstänger

 

 

 

 

 

Birgitta pratar på ett sprudlande och engagerat sätt om kaffet och kakorna genom tiderna. Man vet att nunnorna i Vadstena kloster åt pepparkakor redan i slutet av 1400-talet och att Kung Karl XII var den som tog kaffet från Turkiet till Sverige. Men den typiskt svenska traditionen med kaffe och småkakor började inte förrän under sista halvan av 1800-talet. Det var då man började odla vete och kaffeimporten tog rejäl fart. Först ut var pepparkakan och kringlan. På ett traditionellt kafferep ska det finnas en sorts finare bulle, en mjuk kaka och minst sju sorters småkakor, gärna fler, och därefter följer en tårta.

Hon berättar vidare att det nu är mycket trendigt med allt som har med den gamla kafferepstraditionen att göra. Enorma muggar med caffelatte eller cappuccino, vulgärt stora muffins och jättelika kanelbullar får nu träda tillbaka till förmån för riktigt kokkaffe i fina koppar, dukar med spets och små goda kakor. Allt kommer åter, de hela bönorna tar mer och mer plats i butikernas hyllor och är man lycklig ägare av en gammal hederlig kaffekvarn, då är man verkligen med sin tid.

Efter föredraget var det stort kafferep. Inte mindre än 17 sorters kakor fanns det att njuta av och kaffet dracks självklart kaffekoppar, inte i muggar. Birgitta hade fullt upp med att signera böcker. Det var många som köpte hennes senaste böcker Birgittas bästa och Birgittas bästa julkakor.

Den 25 september kan vi återigen se kakdrottningen Birgitta på TV då sjunde säsongen av ”Hela Sverige bakar” börjar.

 

/Susanne Borssén

 

.

Kakor och kanoter

Av , september 11, 2018 12:22 e m

 

Det finns fortfarande platser kvar till föreläsningen med Birgitta Rasmusson nu på söndag den 16/9. Hör av er till Maria Carlring, maria.carlring@hotmail.com 0702-743978 om ni vill vara med. Det kommer även finnas signerade böcker till försäljning.

 

 

 

 

 

 

 

 

.

Kanoterna vid Bollungen finns kvar september månad ut, vill ni hyra dem kan ni även då höra ev er till Maria.

 

.

 

Valet den 9 september

Av , september 2, 2018 4:24 e m

 

Eftersom vallagen är ändrad och man numera inte får rösta i en lokal som har med religion eller politik att göra, får vi Sundals ryrsbor inte längre rösta i församlingshemmet.

Vi ska istället rösta antingen i Brålanda skolas musiksal eller Ekebro bygdegård, vilket som gäller dig framgår av röstsedeln. Båda är öppna söndag den 9 september kl 8.00 – 20.00.

Vill du istället förtidsrösta, kan du göra det på biblioteket i Brålanda på tisdag 10-13 och 16-19 eller torsdag 16-19.

 

 

.

Ett val för landsbygden

Av , augusti 30, 2018 8:36 e m

Så är det dags för val igen och alla partier säger som vanligt att de är landsbygdens vän och förkämpe, allt för att vinna röster.

För oss som bor här är landsbygdens frågor såklart viktiga. Mår landsbygden bra, så mår dess invånare bra. Tyvärr blir vi färre och färre då allt fler bor i städer. 84 % av svenskarna bor på 1,3 % av landets yta!

Trots att forskning visar att folk på landet mår bättre. Frånvaron av storstadens stress, negativa miljöpåverkan och anonymitet ger hälsa och välmående. Barn som växt upp med djur och natur blir senare i livet, friskare, mindre kriminella och mer ansvarstagande. Ändå kommer landsbygden ofta i andra hand. Indragen offentlig service, uteblivna satsningar på kollektivtrafik och vägar, nedläggning av skolor och äldrevård, dålig lokal service, långt till utbildningsmöjligheter, kultur, bibliotek och sporthallar gör det svårare att bo leva och utvecklas på landsbygden. Standardökningen som landsbygden upplevde på 50 och 60-talet har sakta bytts mot nedläggning och avfolkning.

I praktiken blir det en ”klassning” av invånarna, där boende på de större orterna erbjuds full service medan landsbygden får finna sig i det underförstådda budskapet att de inte tillhör de utvalda, de är mindre värda och får klara sig själva. En segregation som det sällan talas om.

De flesta kan inte tänka sig ett Sverige utan Stockholm, tyvärr verkar många kunna tänka sig ett Stockholm utan resten av landet. Politiker pratar om mångfald som något positivt, men omfattas även landsbygdsboende? Utgör vi verkligen en del av den önskvärda mångfalden?

Av många ses landsbygden bara som en bidragskrävande romantiserad relik, med midsommarstång, julkärvar och röda stugor som  stressade storstadsbor besöker under storhelger.

Nästan alla stadsbor säger sig älska landet, och att vilja vara med och bestämma om jord och skog, vindkraftverk, naturreservat och rovdjursrevir verkar vara mer angeläget ju längre bort de själva bor.

Minoriteten som bor utanför ”tullarna” kommer snart vara för få för att ha något att säga till om.

Men om man byggde en ogenomtränglig mur runt en storstad, en mur där ingen och inget kunde passera, så kan man lätt räkna ut vilken sida av muren som får klösmärken först.

Människor på landet är ofta företagsamma och driftiga. De har sunt förnuft och är vana vid att klara mycket själva. De är ofta starkt rotade till ”sin” plats och känner gemenskap till sina grannar.

Får de bara det minsta lilla uppmuntran så har de framtidstro och en sammanhållning som kan förflytta berg. Men de betalar skatt som alla andra och är därför värda att få ta del av samhällets resurser, precis som alla andra.

Hela Sverige ska leva får inte bara vara en tom slogan. Om inget görs för att jämna ut förutsättningarna kommer alla bli förlorare i framtiden. Fler kommer flytta till städerna, hus kommer bli tomma, marker växa igen och landsbygd bli till glesbygd. Bristande förståelse kommer att skapa ett ”vi och dom” och människovärdet kommer avgöras av var man bor.

Varje dag finns det massor av val vi kan göra. Vissa helt betydelselösa, andra betyder mycket. Vad och var vi handlar, var vi placerar våra pensionspengar, vart vi åker på semester, vilken bil vi kör osv. Man kan välja att engagera sig och leva offensivt eller luta sig tillbaka och låta någon annan göra allt som man tycker borde göras.

En enda röst kanske inte betyder så mycket. Men ”någon annan” kan aldrig göra dina val lika bra som du…

 

/Susanne Borssén

 

.

Höstens byablad har delats ut

Av , augusti 21, 2018 9:54 f m

Byabladet har delats ut. Är det så att du inte fått något i din brevlåda, kan du hör av dig till någon i styrelsen.

 

Nu på fredag, den 24 augusti, är det After work på badplatsen vid Bollungen. Hoppas att riktigt många vill komma och göra det till en trevlig kväll. Det börjar kl 18, men alla är välkomna när de har möjlighet. Ta med egen mat och dryck.

Välkomna !

 

.

Föreläsning med Birgitta Rasmusson

Av , augusti 16, 2018 7:05 e m

Söndag 16 september kommer Birgitta Rasmusson, känd från bla. Tv-programmet ”Hela Sverige bakar” och receptboken ”Sju sorters kakor”, till Sundals Ryr.
Hon kommer att hålla sin populära föreläsning ”Kafferepets historia och sju sorters kakor”

Birgitta föreläser om kafferep och småkakor och för att det ska bli ett riktigt kafferep får ni som vill gärna baka och ta med er kakor. Då får vi till en härlig kakbuffé att avnjuta tillsammans med Birgitta!
Byalaget bjuder på kaffe.

Välkomna till församlingshemmet kl. 15. Föreläsningen är ca 45 min, sedan blir det kafferep!
Kostnad: 80 kr.
Endast föranmälan, begränsat antal platser.
Anmälan görs till Maria Carlring, maria.carlring@hotmail.com 0702-743978. Sista anmälningsdag 9 sept.

 

.

 

Skjutning

Av , augusti 10, 2018 7:57 e m

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Skyttegänget meddelar att veckans träning på lerduvebanan är på måndag den 13/8 kl 18  (istället för på onsdag som det brukar vara). Detta eftersom rådjursjakten börjar på torsdag.

Man påminner också om resan till älgskyttebanan Lördag den 11/8. Samling kl 13,30 i Västra Bleken.

 

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Friluftsgudstjänst

Av , augusti 8, 2018 3:52 e m

På söndag den 12 augusti kl 15.00 är det friluftsgudstjänst med Nils Lundbäck  på Granan.

Sång Lasse Siggelin. LRF bjuder på korv och bröd, byalaget på kaffe med kaka.

 

Alla hjärtligt Välkomna !

 

 

.

 

 

Sju sorters kakor med Birgitta Rasmusson

Av , augusti 3, 2018 6:06 e m

Snart kommer byabladet att delas ut i era brevlådor, men redan nu kommer en liten hint om ännu en aktivitet som finns  med i höstens program.

Söndag 16 september kommer Birgitta Rasmusson hit.

Hon kommer att hålla sin populära föreläsning:

”Kafferepets historia och sju sorters kakor”

Det kommer att vara föranmälan med ett begränsat antal platser.

Mer info kommer på hemsidan och i byabladet….

 

.

Rekord i värme och torka

Av , augusti 1, 2018 5:27 e m

Denna sommar går till historien som en av de torraste och varmaste i mannaminne. Kanske idealiskt för bad och solälskande semesterfirare, men knappast för lantbrukarna. Nyheter om dåliga skördar och prognoser om att vinterfodret inte kommer räcka når oss varje vecka. För att kolla hur skördeläget ser ut i Sundals ryr tog jag en liten rundtur i bygden.

Rabarberodling på Evenstorp

Hallonen i tunneln har bevattning

Sofia Karlsson i Evenstorp berättar att hallonen är bevattnade och ger bra och tidig skörd. Det blir hallonfestival den 2-5 augusti och då kommer det finnas gott om hallon. Värre är det med betet till djuren. Allt är sönderbränt och torrt och man har fått börja stödutfodra med det som var tänkt som vinterfoder. Situationen är mycket bekymmersam.

Jörgen Oswaldsson tröskar raps

Jörgen på Oswvaldssons lantbruk, håller på att tröska raps när jag fångar honom. Han säger att drygt 10 % av arealen är tröskad. Det är mycket tidigare än vanligt. Spannmålen ger lite mindre i skörd men det är ingen katastrof, det finns år då regnet orsakat sämre skörd än vad torkan gjort i år. Största bekymret är att åkerbönan, som är tänkt att bli grisarnas proteinfoder till vintern, i stort sett inte kommer ge någon skörd alls. Eftersom det bedrivs ekologisk grisproduktion på gården blir det jättesvårt eller helt omöjligt att hitta andra ekologiska proteinfoder. Det kommer också att bli svårt att få tag på de mängderna med halm som behövs till grisarna eftersom spannmålen är mycket lägre och glesare.

Om ungefär en vecka ska humlen tröskas

Glenn Johansson som driver gårdarna Klypen och Näset har börjat skörda vårvete. Mängden blir mindre än normalt  men vattenhalterna är bra, så det kommer inte behövas torkas lika mycket som vanligt. På Klypan har humlen börjat mogna, om 4-10 dagar beräknar han att premiärköra sitt nya humletröskverk som han köpt från Tyskland och som nu är på väg hit. Tack vare att humlen bevattnats ser det ut att bli bra skörd, trots att de äldsta plantorna bara är 2 år.

Fin kvalité men liten mängd av halm i år

Ola Borssén i Sallebyn håller på att köra in de första halmbalarna för i år. Att få tag i spannmål till grisarna kommer säkert lösa sig på något sätt, även om det kommer behövas köpas in mer än vanligt och den kommer vara dyrare än den brukar vara. Halmen blir ett bekymmer, den som är pressad hittills är av bra kvalité, men i vanliga fall får man 10-15 balar/ha, i år kanske det blir 4-6. Som tur är har man en del kvar av förra årets halm.

Ensilagebalar som ska bli vinterfoder

Staffan Skoglund i Östra Bleken har fått ihop tillräckligt med ensilage för att klara årets behov, men säger att det är väldigt dåligt med bete till djuren nu. Det är i stort sett bara rötter kvar av gräset. Vårsäden ser inte bra ut, men om man tänker på hur lite regn det kommit är det förvånansvärt att det överhuvudtaget blir något att tröska. I vanliga fall brukar vårsådden ta ungefär 120 dagar på sig från sådd till skörd. I år är den mogen på 90 dagar och kärnorna är jättesmå. Eftersom allt är torrt och brandrisken är stor, blir det till att vara extra vaksam vid tröskningen. Han tänker göra som många andra och köra ut en vattentank på åkern, för att ha till hands om det skulle behövas.

Det torra varma vädret ser ut att fortsätta. Den 31 juli slog SMHI´s väderstation på Kroppefjäll rekord för Västsverige med 32,7 grader. Någon kanske njuter, men för bönderna är det inte bra.

/Susanne Borssén

 

.

Panorama Theme by Themocracy