Kängorna var på och kaffetermosen nerpackad i ryggsäcken, jag skulle åter få komma med en av friluftsfrämjandets grupper ut i skogen. Denna gång får jag följa med Strövarna, de är mellan 7 och 9 år. Deras samlingsplats ligger vid Myrsjön på Kroppefjäll, på vägen mot Hallesjön. När föräldrarna lämnat av alla barn vid vägen, har vi en bit att gå till ”strövarplatsen”. Snön gnistrar i det skarpa solljuset denna vårvinterdag. Efter bara en liten bit går det ett spännande djurspår över vägen. Man kan se att det är ett djur som har klorna rakt framåt och med ledarnas hjälp konstateras att det är en grävling som vaknat. Barnen är nyfikna och kollar från vilket håll den kommit och var den gått.
En stund senare är vi framme vid lägerplatsen. Sittbänkar runt en eldstad och en arbetsbänk jämte. För att komma dit behöver man ta sig över en liten bäck, men det finns två små broar man kan gå på. När alla satt sig berättar ledarna vad vi ska göra i dag och strövarna delas in i grupper som får gå mellan olika ”stationer”. Vid en station får man prova på att göra knopar och träna på att kasta en ”livboj” till någon som ramlat i vattnet. Men man tränar på land och försöker kasta så nära en kotte man kan, det gäller att inte linan trasslar sig. Knoparna har man tränat på tidigare, råbandsknop och halvslag fixar man hur lätt som helst.
På andra stationen täljer man smörknivar. Man får lära sig att sitta med benen lite brett isär, så att man inte råkar skära sig i benet om man slinter. Att man ska tälja i från sig vet redan alla, detta är erfarna täljare! Det är inte lätt att få smörknivarna tunna och jämna, det tar en bra stund och sedan ska man slipa med sandpapper för att få den slät. Detta kräver tålamod. Men till slut har alla täljt något som kan användas som smörkniv.
På den sista (och populäraste) stationen är det matlagning som gäller. Först får man göra upp eld. Man täljer små flisor av torr ved, rullar bollar av tidningspapper och tänder sedan med tändstål. Det är inte så lätt, men med ledarnas hjälp brinner snart en fin eld. Därefter provar man på att göra tre olika sorters bröd. Degen är förberedd innan, men den ena ska jäsa lite. En plastpåse med deg stoppas därför innanför tröjan, där får den ligga varmt en stund. En annan deg kavlas tunt, den ska bli tunnbröd. En rullas till korvar och lindas på pinnar till pinnbröd. Den som legat i värmen undre tröjan blir små bullar. Allt gräddas över elden. Man gör också eget smör för att ha på brödet. Grädde hälls i en flaska som man sedan turas om att skaka.. och skaka.. och skaka. Det tar tid men till sist ligger det en gul klump smör i flaskan.
När alla provat på alla stationer samlas man vid matlagningen och provsmakar. Egenbakat bröd, smör som man kärnat själv och brett på med sin egentäljda smörkniv. Jag plockar fram min termos och strövarna tar fram sina, de flesta har varm choklad. Så sitter vi där och har det hur härligt som helst. Vi virar på lite nytt pinnbröd på våra grillpinnar håller dem en stund över elden och smörar på mer av det goda smöret och njuter av det fina vädret.
Det märks att strövarna är lite äldre än mulle-barnen. Man är ute fler timmar och provar på riktigt friluftsliv. Man går lite längre vandringar och sista gången på vårterminen har man hajk och sover ute i vinskydd berättar barnen för mig. Detta kräver såklart engagerade och kunniga ledare och det är kanske just det som kännetecknar friluftsfrämjandets grupper i Sundals ryr. För dagen var det fyra ledare och tolv barn, det gör att alla barn blir sedda och att man har tid för alla.
Efter tre timmar i skogen säger vi hej då till varandra, det har varit en kul och spännande dag!
/Susanne Borssén